Österlenska Jultraditioner med Lucia
i Stiby kyrka den 13 december 2015

3.Polska och Anglaise
På medeltiden dansade alla långdanser eftersom man bara kunde dansa utomhus
och därför att i bostäderna hade sina eldstäder i mitten av bostaden.
Alla tog i hand och man dansade på en lång rad. Man hade en försångare som sjöng versen och alla sjöng sedan i refrängen. Det är från långdanserna som våra juldanser kommer ifrån
Nu blev en ny dans populär
Polskan
Man dansade parvis och på samma ställe –polska på fläck- Man kunde även dansa 2 par tillsammans . Här visar vi båda variationerna.

Polskan blev så populär att den dansades  och dansas fortfarande 400 år efteråt
 

I väntan på dansturer samlades dansarna i ett hörn under tiden som Österleningabunken sjöng

Spelemän och sångare i Österleningabunken
Annette, Marianne och Lis spelar här på sina nyckelharpor,som de själva byggt

Här sjunger och spelar ÖB
Redeliga män--en av många staffansvisor

Polskan
Man dansade parvis och på samma ställe –polska på fläck- Man kunde även dansa 2 par tillsammans . Här visar vi båda variationerna.

Händerna flätades samman , men rytmen i stegen var det viktigaste

På 1700-talet blev Gustav III kung och då blev det vanligt att dansa kadriljer på linje eller fyrkant.
På 1800-talet-när valsen gjorde sitt inträde –började man göra om polskan så att den dansades i valsbana runt i rummet
Det var en del högtidliga danser där alla kunde vara med gammal och ung

Nu dansar vi Angläs

Anglaise som kom till Skåne från England och Frankrike är en högtidlig dans som dansades av alla på två linjer. Den är så enkel att dansa att alla kan vara med. Lite invecklad är den ändå eftersom man dansar både parvis, men alla dansar ändå med alla på linjerna

Här dansar vi Anglaise i proccesion längs kyrkgången

Programmet har övats och sammanställts av
Annette Malmqvist
som är dansledare för Österlens Folkdansgille
och Marianne Malmqvist och Lis Pileboda
för Österleningabunken