( polka polka med sväv trestegarn )

Den första lördaskvällen, då ja kom ti min vän.

Så knacka ja på dörren, då slapp ja ginnast ing.

Där va´ så många harrarara, med stövela som knarratara.

O´ alla som där voro, de ville ju va min vän.

Ja greva o baroner o alla stora män

De togo fram gullringarna o ville ge min vän

Va skulle ja väl tänkakaka, som inget har att skänkakaka

Men mitt i prick mitt hjärta till lilla vännen gick.

Ja så tog de mej i kragen o ämnade le mej ud

Men hur den legen började, så ble ja me till slut.

För när ja börja sprättatatata, ble harrarna så räddadada

O lilla vännen sade: Jag älskar endast dej !

Sen tog hon av mej kappan, o ja ble rikted varm.

Ja lade mej att vila på flickans runda arm.

Hur skönt det är att vilalala, de kan jag ej beskrivavava.

Hur skönt det är att vila på flickans runda arm.